måndag 23 juli 2007

Artikel i Expressen

En ny artikel i expressen har rubriken "Fästingar ger kvinnor dold sjukdom" Jag tycker att rubriken är väldigt olämplig eftersom det säkerligen är lika mycket män som kvinnor som lider av borrelia, men det är intressant att läsa kommentarerna som folk har skrivit till artikeln. Man märker en frustration i många av dem, en frustration som jag idag precis kan förstå. Klockan är bara 13.00 och jag vet inte om jag orkar vara uppe mycket längre idag, det gör så ont och även om jag håller mig vaken så går jag som i en dimma och får inte mycket gjort. Jag önskar att jag vore på jobbet eller i skolan, att jag hade kraft att fullt ut delta i vardagen. Jag skulle så gärna vilja ha kraft att orka engagera mig i vänner och familj. Jag hoppas att jag orkar hålla humöret någorlunda uppe idag, jag vet ju att det kommer bli bättre... Men sen kommer det bli sämre och bättre och sämre och bättre och sämre... Finns det någon ände på det hela? Kommer den dagen komma när jag kan känna att jag någorlunda kan lita på min kropp och på min kraft igen? Den dagen när jag kommer känna mig frisk på riktigt? Finns det någon chans efter så många år?

Inga kommentarer: