Grattis min älskling!

Jag är så otroligt stolt och glad! Min älskling disputerade förra veckan, med högsta möjliga betyg! Nu är jag gift med en doktor. Världens bästa doktor! Otroligt intelligent, ödmjuk och den finaste människa jag någonsin träffat. Jag är en lycklig kvinna. Tänk om alla forskare hade varit lika intelligenta och ödmjuka som han...
Han har gjort en alldeles otrolig insats de senaste åren. Hårt jobb, långa kvällar, otaliga helger, tagit sig an och rott iland uppdrag som varit näst intill omöjliga att lösa. Samtidigt har han räddat mitt liv, tagit hand om mig när jag var så sjuk att jag inte längre klarade någonting själv, försörjt mig, matat mig, sett till att jag kommit upp ur sängen och fått på mig kläder, kommit hem från utlandsresor för att jag behövt hans hjälp, arbetat under enorm press från alla håll och kanter. Det kändes som att det var vi mot världen ibland, men när jag inte orkade kämpa längre så fanns han där och tog över. Han såg till att jag fick vård, han såg till att jag alltid fick tillbaka hoppet, han såg till att jag kämpade vidare. Jag har honom att tacka för att jag lever idag.

Lyckan har verkligen vänt, det är så mycket som gått bra den senaste tiden, det känns som att vi har framtiden för oss. Jag tvivlar inte på att min älskade kan nå hur långt som helst. Och han drar med sig mig med sina framgångar och sin framtidstro. Han ger mig kraft att återfå mitt sargade självförtroende och framtiden ser ljus ut nu!