fredag 7 september 2007
Om Augsburg...
När jag började skriva denna blogg trodde jag inte att många skulle läsa den. Det var mest för att själv bearbeta det som hänt, och för att familj och vänner skulle kunna förstå.. Nu förstår jag att jag är långt ifrån ensam. Jag får mail i stort sett varje dag från borreliasjuka svenskar som undrar om Augsburg. Det är hemskt att att folk tvingas åka utomlands för att få vård, och jag tror inte att Sverige kan blunda för det hur länge som helst till..
Nu ska jag i alla fall försöka sammanfatta lite om mina erfarenheter i Augsburg, det lovade jag ju redan för ett bra tag sedan..
Läkarna i Augsburg är mycket trevliga och mycket engagerade i sina patienter, de verkar jobba hårt för att det ska bli känt vilket stort problem bristen på borreliavård är. Jag har uppfattningen att de är mycket kompetenta när det gäller behandlingen och de tar sig mycket tid att svara på frågor och diskutera diagnosen. De diagnostiserar efter ILADS riktlinjer, vilket betyder att de ser borrelia först och främst som en klinisk diagnos. Till mig sa de redan innan vi hade klara provsar att de trodde jag hade borrelia och att jag kunde få behandling hos dem. Men de är även mycket angelägna att hitta något i provsvaren, för att styrka diagnosen och göra det lättare att få fortsatt vård hos sin vanliga läkare...
Det är inte helt billigt, men jag har personligen ändå fått uppfattningen att man får vad man betalar för, att de verkligen går in för att hjälpa en. Det är alla prover som kostar mest när det gäller diagnostiken, och jag antar att prover alltid kostar, skillnaden är väl att man inte märker det när det täcks av försäkringar. Jag vet inte exakt vad det kostar om man behöver stanna där för behandling, de rekommenderade mig att börja med tabletter och spara IV-behandlingen till ett andra försök om jag inte blir bättre. De verkar medvetna om att långt ifrån alla har oändliga resurser att lägga på sjukvård, och engagerar sig i att man ska få möjlighet till vård av sin vanliga läkare.. Jag sa till dem att det inte kommer bli lätt för de som kommer från Sverige. De sa då att det måste börja ändras när fler och fler kommer med diagnoser utifrån... Hoppas de har rätt men de känner förstås inte till det svenska sjukvårdssystemet så bra, i Tyskland har både patienter och läkare fortfarande kvar en del självbestämmanderätt och är inte helt styrda av staten..
Jag fick en tre sidor lång diagnosberättelse, där de fått med både provsvaren och min sjukdomshistoria. De hade även lyckats få allting rätt, och det framgick tydligt att jag varit feldiagnostiserad.. Något som är mycket bra att ha för vidare behandling.
De är mycket öppna för alternativa metoder (inte ensamt utan i samband med antibiotikaterapi) det kanske kan skrämma en del svenskar. Vi har ju fått lära oss sen barnsben att allt som inte är skolmedicin är hokus pokus. Jag ser dock deras öppenhet som mycket positiv. Man får bilda sig sin egen uppfattning..
Jag har fått frågan om jag blivit frisk där, vilket jag ju ännu inte blivit. Borrelia är en så svår sjukdom att behandla så man har ju aldrig några garantier för att bli frisk, oavsett vilken läkare man uppsöker eller hur mycket man betalar.. Men jag har dock blivit hjälpt..det har hjälpt mig otroligt mycket, inte minst psykiskt, att äntligen få en säker diagnos och att ha någon att vända sig till som vet vad det handlar om...
Jag hoppas att jag blir frisk också...
Det är värt ett försök att åka dit, man blir väl omhändertagen. Min uppfattning om dem är hittills enbart positiv, men alla får ju bilda sig sin egen uppfattning. Jag rekommenderar att ta kontakt med dem genom e-mail eller telefon. De talar alla engelska.. De ger säkert gärna mer information om möjligheter och priser. Vad jag förstår skickar de ett diagnos-kit till de patienter som kommer utomlandsifrån, så att de inte behöver åka dit både för provtagning och diagnossamtal. Det gäller att hitta någon som tar proverna, sedan kan man skicka blodet till dem. Det funkar bra att skicka från Sverige vad jag har förstått. De har heller inte så lång väntetid ännu (jag fick tid efter två veckor) men enligt dem själva får de bara mer och mer patienter..
Nu ska jag i alla fall försöka sammanfatta lite om mina erfarenheter i Augsburg, det lovade jag ju redan för ett bra tag sedan..
Läkarna i Augsburg är mycket trevliga och mycket engagerade i sina patienter, de verkar jobba hårt för att det ska bli känt vilket stort problem bristen på borreliavård är. Jag har uppfattningen att de är mycket kompetenta när det gäller behandlingen och de tar sig mycket tid att svara på frågor och diskutera diagnosen. De diagnostiserar efter ILADS riktlinjer, vilket betyder att de ser borrelia först och främst som en klinisk diagnos. Till mig sa de redan innan vi hade klara provsar att de trodde jag hade borrelia och att jag kunde få behandling hos dem. Men de är även mycket angelägna att hitta något i provsvaren, för att styrka diagnosen och göra det lättare att få fortsatt vård hos sin vanliga läkare...
Det är inte helt billigt, men jag har personligen ändå fått uppfattningen att man får vad man betalar för, att de verkligen går in för att hjälpa en. Det är alla prover som kostar mest när det gäller diagnostiken, och jag antar att prover alltid kostar, skillnaden är väl att man inte märker det när det täcks av försäkringar. Jag vet inte exakt vad det kostar om man behöver stanna där för behandling, de rekommenderade mig att börja med tabletter och spara IV-behandlingen till ett andra försök om jag inte blir bättre. De verkar medvetna om att långt ifrån alla har oändliga resurser att lägga på sjukvård, och engagerar sig i att man ska få möjlighet till vård av sin vanliga läkare.. Jag sa till dem att det inte kommer bli lätt för de som kommer från Sverige. De sa då att det måste börja ändras när fler och fler kommer med diagnoser utifrån... Hoppas de har rätt men de känner förstås inte till det svenska sjukvårdssystemet så bra, i Tyskland har både patienter och läkare fortfarande kvar en del självbestämmanderätt och är inte helt styrda av staten..
Jag fick en tre sidor lång diagnosberättelse, där de fått med både provsvaren och min sjukdomshistoria. De hade även lyckats få allting rätt, och det framgick tydligt att jag varit feldiagnostiserad.. Något som är mycket bra att ha för vidare behandling.
De är mycket öppna för alternativa metoder (inte ensamt utan i samband med antibiotikaterapi) det kanske kan skrämma en del svenskar. Vi har ju fått lära oss sen barnsben att allt som inte är skolmedicin är hokus pokus. Jag ser dock deras öppenhet som mycket positiv. Man får bilda sig sin egen uppfattning..
Jag har fått frågan om jag blivit frisk där, vilket jag ju ännu inte blivit. Borrelia är en så svår sjukdom att behandla så man har ju aldrig några garantier för att bli frisk, oavsett vilken läkare man uppsöker eller hur mycket man betalar.. Men jag har dock blivit hjälpt..det har hjälpt mig otroligt mycket, inte minst psykiskt, att äntligen få en säker diagnos och att ha någon att vända sig till som vet vad det handlar om...
Jag hoppas att jag blir frisk också...
Det är värt ett försök att åka dit, man blir väl omhändertagen. Min uppfattning om dem är hittills enbart positiv, men alla får ju bilda sig sin egen uppfattning. Jag rekommenderar att ta kontakt med dem genom e-mail eller telefon. De talar alla engelska.. De ger säkert gärna mer information om möjligheter och priser. Vad jag förstår skickar de ett diagnos-kit till de patienter som kommer utomlandsifrån, så att de inte behöver åka dit både för provtagning och diagnossamtal. Det gäller att hitta någon som tar proverna, sedan kan man skicka blodet till dem. Det funkar bra att skicka från Sverige vad jag har förstått. De har heller inte så lång väntetid ännu (jag fick tid efter två veckor) men enligt dem själva får de bara mer och mer patienter..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar