Nu är det dags för mig att åka hem till mamma i Sverige, i morgon åker jag. Jag tror och hoppas att det kan vara väldigt bra för mig med ett miljöombyte nu. Jag känner mig lite mindre deprimerad nu som tur är och jag har i stort sett ingen värk!! Trötthet och lite andra skumma symptom men ingen värk i högersidan. Inte ens bakom den svullna lumfkörteln bakom höger öra. Jag hoppas så otroligt mycket att miljöombytet tillsammans med min nuvarande behandling kommer göra susen, jag drömmer om att komma tillbaka hit efter nyår och kunna börja leva ett aktivare liv, kunna söka ett deltidsjobb, vara delaktig, leva! Kanske är det en orimlig förhoppning, men det är den jag lever på nu. Igår på schweizertyskakursen kunde jag för första gången riktigt koncentrera mig på kursen och verkligen känna mig delaktig. Kanske är det ett gott tecken. Alla andra gånger har jag haft stora problem med koncentrationsförmågan.
Men Sverige är mörkt och kallt när man har borrelia, så lite nervös är jag. Jag hoppas verkligen att jag inte får någon medicinbivärkning eller på grund av sjukdomen blir så dålig att jag tvingas söka läkare. För det finns inte en chans i världen att jag skulle göra det i Sverige, aldrig någonsin, jag har blivit tillräckligt förnedrad. Jag varken kan eller vill utsätta mig för det igen. Det är en fruktansvärd känsla att veta att vi faktiskt inte skulle kunna flytta hem till vårt hemland, eftersom jag har en sjukdom som inte existerar där, som jag inte skulle få nån som helst hjälp för där. Det gör mig så ledsen, inte för att vi funderar på att flytta hem snart, utan bara vetskapen att det verkligen är så, hur osannoligt det än kan tyckas så är det verkligen så.
Men det får jag väl försöka att inte fundera på utan i stället tänka på att jag faktiskt är väldigt lyckligt lottad som bor utomlands och har tillgång till vård. Det är krångligt för mig också, men min situation är ändå mycket bättre än de flesta svenska borreliasjukas situation, just därför att jag inte bor i Sverige.
Jag ville skriva lite mer, men jag är sömnig och kommer av mig efter halva meningen hela tiden så det får nog vara...
Trevlig resa önskar jag dig.
SvaraRaderaBlir du sämre eller herxar när du kommer till Sverige får du göra som jag gjorde och maila Augsburg.Det fungerade jättebra.
Jag fick svar och direktiv ganska omgående.
Hoppas din förbättring håller i sig! Själv har jag precis gått in i dimman, men det ska ju vara så när man just har startat behandlingen. Kram
Hej Emma.
SvaraRaderaDet låter som om du är på bättringsvägen tycker jag.
Jag har lagt in en bit ur ditt senaste inlägg under kommentarer
till Vet. mag. Hoppas att det är okej.
Skriv gärna en kommentar till där!
Hälsningar Inger