Vilken överraskningspresent!!

Min älskling är världens snällaste! Igår kom han hem med en Ipod shuffle till mig, bara sådär, för att jag berättat att jag klarade fyra rundor i joggingspåret på morgonen och för att jag ska kunna lyssna på musik i spåret och få lite sällskap på joggingturerna närmaste veckan när älsklingen är bortrest. Vilken present! Jag blev verkligen överlycklig! Tack älskling!

I morse var jag iväg och vinkade av honom på flygplatsen, så nu är jag ensam hemma tills nästa fredag. Som tur är känner jag mig ganska så bra. Idag är jag faktiskt riktigt klar i huvudet och inte sådär vansinnigt trött. Så här kan det gärna få fortsätta! I morgon börjar min konversationskurs i schweizertyska, en gång i veckan fram till jul ska jag gå, och jag har gett mig den på att jag ska lära mig det riktigt bra tills dess. Nu hoppas jag att jag får behålla krafterna och motivationen.

Det är ovant att inte ta antibiotika nu, men jag tar ju en massa kosttillkott och vitaminer varje dag, så det blir en hel del tabletter ändå.. Nu gäller det, nu ska kroppen orka kämpa själv ett litet tag, försöker bakterierna ta över igen så tänker jag mota dem i dörren i joggingspåret, jag och min Ipod shuffle!